2007-09-17

Vända andra kinden till?

SvD avstår från att publicera teckningen trots att den har ett givet nyhetsvärde. Redaktionschef Mats-Eric Nilsson anser att den skulle uppfattas som en allvarlig kränkning av många muslimer. Man kan se det på två sätt:

Provokativt
Om det handlade om sammanbrutna förhandlingar angående lönesättning (kärnfråga för fackförbund) så skulle lojaliteten mellan olika förbund vara total. Det skulle strejkas både här och där och andra fack från andra branscher skulle dessutom ta ut anställda i sympatistrejker. Här handlar det i stället om en mycket allvarlig attack mot yttrandefriheten (kärnfråga för tidningsredaktörer). Borde inte samtliga tidningar då, i lojalitetens och yttrandefrihetens namn, genast publicera bilderna?

Pragmatiskt
Man inser att det faktum att fler tidningar publicerar samma sak inte kommer att göra hoten för dem som startade det hela (Vilks och Nerikes allehanda) mindre. Snarare tvärtom. Lojaliteten hjälper alltså inte. Reinfeldt startade dessutom en dialog och det verkar ha gett god effekt. En Fatwa har utfärdats som förbjuder dödshot mot Vilks. En mycket stor del av den muslimska världen kommer med all säkerhet att tolka ytterligare publiceringar som en provokation vilket motverkar den dialog som nu startat. Det spar troligen en del liv att låta bli.

Är det fegt att göra som Mats-Eric Nilsson och vara pragmatisk? Är det sunt? Är det sunt att vara feg?

Jesus sa (jag är inte religiös, men ändå) att man ska vända andra kinden till. Om man gör det så vrider man vapnet ur händerna på motståndaren eftersom det blir så väldigt tydligt vem det är som slår. Men fungerar det mot extrema islamister? Måste man inte sätta hårt mot hårt vad gäller all form av terror och hot? Mats-Eric Nilsson skriver själv att yttrandefriheten nu utsätts för "svårbedömda och obehagliga extrema attacker". Han är redaktionschef. Ska han och resten av tidningssverige bara snällt ta emot stryk och hoppas att attackerna försvinner? Nerikes incidenten lär ju knappast vara den sista.

Personligen så tror jag att Mats-Erik Nilsson har tagit ett korrekt beslut. Den dialog som kommit igång kan förhoppningsvis ge ökad förståelse och minska spänningen. Förhoppningsvis betyder den också att extremisterna drar sig tillbaka. Men det blir väldigt otrevligt om ett hot skulle resultera i konkret handling. Jag misstänker att både tålamodet och dialogen tar slut då. Låt oss hoppas att det inte händer. Det känns orättvist men samtidigt ganska tryggt att Vilks nu flyttat till okänd ort.

2 kommentarer:

Knute sa...

Tro inte på den där fatwan. En fatwa kan utfärdas av vilken islamiskt lärd som helst.

FN's råd för mänskliga rättigheter har bestämt att "Kritik av islam bör förbjudas därför att kritik kan såra muslimer och leda till intolerans". Vilket skämt! Det är islam som är intolerant och besvarar kritik med våld. Klockan tickar för Västvärldens yttrandefrihet och för jämställdheten mellan könen. Att förbjuda sådant som retar upp muslimer (som kritik eller hån) är slutet på vårt fria samhälle. Ger man politiker den makten över folket, att reglera deras åsiktsyttringar, så är det kört.

Fear no Fatwa!

chairman sa...

"Om man gör det[vänder andra kinden till] så vrider man vapnet ur händerna på motståndaren eftersom det blir så väldigt tydligt vem det är som slår."
Jag tror inte att detta gäller för terrorister. För dem är det nog så att det är själva idèn med våldsanvändningen, att det framgår tydligt vem som slår.