Sweet...

OK, jag har övervikt. Inte så värst mycket, men tillräckligt för att jag ska vara irriterad på det. Jag har ett stillasittande jobb och rör mig för lite, inte tutal om det. Dessutom dricker jag ibland vin till maten och tillåter mig en och annan öl. Inte konstigt att har övervikt, eller hur? Jag vet att jag mår mycket bättre och troligen tappar några kilo om jag motionerar regelbundet och slutar upp med lyxen. Jag har ingen annan att skylla än mig själv.

Om det nu inte vore så att:

• Jag redan har ett mycket begränsat intag av godis, chips eller kakor


• Min frukost består av fullkornsbröd eller gröt


• Lunch och middag intas regelbundet och ligger hyfsat nära tallriksmodellen


• Som måltidsdryck föredrar jag vatten


• Mellanmålet består ofta av en frukt


• Jag dricker kaffet utan socker

Kort sagt, jag bryr mig väldigt mycket om vad jag äter vilket är mer än vad man kan säga om många av mina bekanta.

Jag känner flera smala människor som utan vidare stoppar i sig godis, kakor, vitt bröd, snabbmat, vin, öl, fel typ av fett och ett minimum av grönsaker. Samtidigt får de inte mer motion än jag. Min erfarenhet är att många överviktiga människor har mer kunskap om näringslära och äter sundare. Teorin om att en sockergen skulle ge sämre matvanor och därigenom orsaka fetma stämmer alltså inte alltid. Det är inga fel på mina matvanor. Jag sätter större hopp till den där "fetma-genen" som omnämns och tydligen finns på samma ställe.

Till alla er som envist hävdar att om man inte förbränner det man sätter i sig så går man upp i vikt, till er vill jag säga följande: Tror ni att avföringen är fri från näring? Har ni nånsin sett effekten av att gödsla? Kan det möjligen vara så att människor kan ha en mer eller mindre effektiv förbränning och att näringsupptaget varierar?