Gränser och hot

Varken terrorismen eller internet känner några direkta nationsgränser. Samtidigt ska FRA spana på "Yttre hot" genom att kopiera gränsöverskridande trafik. Kan någon förklara för mig hur den ekvationen går ihop?

Den massivt nergjorda FRA lagen som regeringen beslutade om den 18 Juni kommer att träda ikraft i Januari nästa år. Detta innan de 15 tilläggspunkterna som gjordes i September har resulterat i ett konkret förslag och trots att många menar att några tillägg är direkt oförenliga med tvångsavlyssningspunkter (eller i regeringens nyspråg, "samverkanspunkter") som måste byggas.

Jag undar hur de motståndare som trots allt finns inom alliansen känner sig nu. Min förhoppning är att de blir heligt förbannade och gör något konkret som t.ex. att stödja den motion som s+mp lagt in om att riva upp lagen. Vidare hoppas jag att Sten Tolgfors inte lyckas stoppa den granskning som Staffan Danielsson begär ska äga rum. Det ligger i linje med den sanningskommission som Anne Ramberg föreslog tidigare.

Besök på riksdagshuset

Jag har vandrat i maktens korridorer. Bokstavligt talat. Jag har varit i riksdagshuset och tagit en fika med riksdagsledamoten Sofia Arkelsten, moderat och expert på miljöfrågor. Sofia var en av de ledamöter som föll på min lott i mitt engagemang med riksdagssvar.se. När hon meddelade att hon inte ville svara på våran enkät om den nya signalspaningslagen så sökte jag kontakt genom att kommentera ett inlägg på hennes blogg. Jag konstaterar lite surt att moderater inte är bra på det där med dialog med sina väljare. Ett konstaterande som i det här fallet kommer rejält på skam när Sofia i sin sista kommentar bjuder in mig på en fika.

Respekt är nog det ord som bäst sammanfattar vad jag känner nu. Mötet i riksdagen är över och jag anser mig lyckligt lottad. Jag fick prata med en förespråkare för lagen som lyssnade och respekterade mina åsikter. En som inte ville lägga locket på och inte gjorde nåt besserwisser intryck utan bemötte mina argument sakligt och ställde bra motfrågor.

Riksdagen stängde tidigt denna fredag p.g.a. allhelgonahelgen. Sofia valde att spendera en timme av sin eftermiddag, när i stort sett alla hennes kollegor redan påbörjat ledigheten, med en väljare som ville ha en dialog. Ordet respekt förtjänar att upprepas.

Jag hade ett par dagar på mig att fundera på vad jag ville ha ut av diskussionen och hade nog ganska klart för mig vad jag ville säga. Jag ville undvika att komma med en förberedd och nedskriven agenda. Det blir så formellt då och svårt att läsa reaktioner. Det fick bli lite ad-hoc i stället. Det som följer är inte ett direkt referat av samtalet. Jag förde inte anteckningar och spelade inte in vad som sades. Det som följer är fritt från minnet och innehåller både delar av dialogen och egna reflektioner.

Signalspaningslagen

Jag berättar för Sofia att jag ser stor skillnad mellan makt som utövas offentligt och makt som utövas i det fördolda. Kärnpunkten för mig är att offentlighetsprincipen inte är tillämpbar på varken FRA eller den specialdomstol som ska avgränsa vad FRA får tillgång till. Jag som medborgare ser att all kommunikation som passerar landets gränser kopieras till samverkanspunkter som handhas av icke offentliga myndigheter. Om det är en eller flera myndigheter inblandade är mig fullständig egalt. Jag har i alla fall ingen insyn.

Sofia vill inte hålla med om att all trafik kopieras och kontrar med att även om specialdomstolen inte är offentlig så har jag som medborgare insyn i, och kan påverka, hur den tillsätts. Det kan jag. Men det arbete de sedan utför är och förblir hemligt och jag hävdar att kärnfrågan därför kvarstår. Staten kan granska medborgarna i hemlighet. Medborgarna kan inte granska granskaren.

Vissa saker måste vara hemliga. FRA och Säpo kan ju inte granskas offentligt. Vill jag i och med det ha bort dem, frågar Sofia? Det vill jag inte. Men jag vill inte heller ge dem för mycket makt. Och där är vi överrens. Sofia anser att FRA måste agera under noggrann kontroll och att det är just därför den nya lagen är nödvändig. Syftet med lagen är bl.a. att skydda medborgarnas rättigheter. Jag berättar att många motståndare till lagen faktiskt håller med om lagens goda syfte. Det man reagerar på dess negativa konsekvenser i form av en fantastisk utvidgning av icke offentlig makt. I min mening är det helt oacceptabelt och där går våra åsikter tyvärr isär. Sofia tycker att en bra balans har uppnåtts och att den spaning som är beslutad är motiverad av de yttre hot vi ser idag. Jag sänder en tanke till Lena Halldenius artikel i SvD med titeln "Rädslan som det politisk normala” men avstår från att debattera detta ytterligare.

Vi pratade om olika motiv för att bekämpa den nya lagen. Å ena sidan har vi de som vill lägga ned FRA helt, inte ha något Säpo och helst inte något försvar heller. Å andra sidan de som håller med om att både FRA och Säpo är nödvändiga och som vill ha ett försvar värt namnet. Sofia sa att är det lätt att ibland dra alla över en kam. Vill vi föra en bra dialog och bli tagna på allvar så är det bra att ha en tydlig profil. Jag gör reflektionen att detta säkert kan förklara en del av den arrogans från förespråkare som gjort många seriösa motståndare frustrerade.

Jag får frågan vilket alternativ jag kan se som ger acceptabla konsekvenser? Mitt svar är att man måste riva upp nuvarande beslut och sedan göra en förutsättningslös utredning för att ta fram vad kraven egentligen är. En utredning som inte drivs på av tjänstemän från FRA. Att detta skulle vara fallet idag reagerar Sofia på. Hon tycker att lagen är en politisk produkt med rötter hos Socialdemokraterna och Thomas Boström, men att den nu förbättrats för att bättre tillvarata individens rättigheter.

Själv anser jag att militär och polisiär verksamhet ska hållas isär. Polisen ska spana på brottslingar. Avlyssning ska ske vid brottsmisstanke och regleras i domstol. Militären ska spana på militära mål och inte på svenska folkets privata sfär på internet. Idag har man inte presenterat en enda utredning som påvisar att man kommer åt terrorism genom dylik spaning. Experter på området hävdar tvärtom motsatsen.

Jag berättade för Sofia om de stora mängder trafikdata som kommer att ge möjlighet för FRA att bygga sociogram och att maskinellt söka fram avvikande beteenden eller kända mönster. Sofia ville inte riktigt ta det på allvar. Hon skrattade och sa att de inte sysslar med sånt alls. Det handlar ju om spaning på yttre hot. Men, om så är fallet, varför samlar FRA in all trafikdata? Vi är många som tror att maskinell analys av trafikdata är en av kärnverksamheterna. Man söker kontinuerligt efter individer eller grupperingar som uppvisar visst typ av beteende. Det känns som ett intelligent sätt att använda modern teknologi för underrättelseverksamhet. Produkten av en sådan analys är nog också en mycket attraktiv handelsvara. Det kan dock inte vara försvarbart i ett rättssamhälle. Det spelar ingen roll om det sker maskinellt.

Jag nämnde Mark Klamberg, doktorand i folkrätt som har blivit känd genom sitt jättearbete med att reda ut termer och begrepp kring den nya lagen. Sofia kände inte till honom.

Som tekniker har jag mycket svårt att se hur den föreslagna specialdomstolen ska fungera rent praktiskt och jag uttryckte därför mitt tvivel om dess funktion. Man baserar domstolens agerande på ”trafikstråk”. En term som inte närmare definierats och som ingen teknisk expertis tycks förstå. Tankar från roten har tagit fram tänkbara förklaringar.

Jag pratade lite om min övertygelse att krig föds av rädsla, okunskap och desinformation. Ofta med pengar och religion som drivande krafter. Sofia fyllde i med miljöpåverkan och brist på naturresurser. Vi var helt överrens om att ett internet där åsiktsutbytet kan flyta fritt hämmar dessa krafter och främjar ett fredligt klimat. Jag framförde farhågor om att vi kommer att förändra vårat beteende om vi känner oss övervakade. Samtalet gled här även över på den föreslagna IPRED lagen. Sofia var inte nöjd med dess nuvarande utformning och ansåg att det fanns mycket jobb kvar.

Riksdagssvar.se

Jag berättade kort om bakgrunden till riksdagssvar.se. Att vi är ett gäng som träffats i bloggar och nu vill känna riksdagsledamöterna på pulsen vad gäller deras kunskap om den nya signalspaningslagen. Framgent kanske vi vill bidra till en öppnare dialog mellan riksdag och medborgare även i andra ärenden. Sofia hade en del synpunkter:

1. Om vi verkligen vill ha en dialog med ledamöter så måste vi vara mer raka i våra frågor. Många upplever de fem frågorna som ledande och känner att de, om de skulle svara på frågorna, går rakt in i en fälla som vi gillrat åt dem.
2. Många ledamöter har blivit brända av debatten. Hur engagerad man än är så har alla en smärtgräns. Det är inte ovanligt med emailfilter som tar bort allting som har med FRA i texten.
3. Vi måste förstå hur partierna är sammansatta och hur de arbetar. Alla kan inte vara experter på allting. Man delegerar ansvar till expertgrupper inom partierna. Vi når troligen ett bättre resultat om vi försöker få igång en dialog med den grupp som handhar just FRA frågorna i respektive parti.
4. Vi bör vara tydligare med våra intentioner. Vem är vi, vad tycker vi, och vart vill vi komma?

Sofia kommer inte att svara på våra fem frågor även om det innebär en tumme-ned symbol i stället för en medalj framför hennes namn på riksdagssvar.se. Hon anser att enkäten är tydligt ledande och avsedda att locka fram en bild som vi redan bestämt oss för. Det är inget bra sätt att påbörja en dialog. Jag tar till mig den kritiken. Det är något vi får diskutera på riksdagssvar.se. Vad gäller medaljen så må vi ha skilda åsikter om signalspaningslagen, men medaljen, den har hon förtjänat med råge. Det främsta syftet var ju att få till stånd en dialog.

Diskussionen med Sofia får mig att inse hur nära förespråkare och motståndare till lagen kan ligga åsiktsmässigt. Det är bl.a. det som gör det så oerhört svårt. Antingen diskuterar man övergripande om offentlighetsprinciper, åsiktsfrihet, integritet, etc. eller också så djupdyker man ner i tekniska detaljer. Mycket få människor behärskar hela detta spektra och kan göra en rättvis helhetsbedömning. Min tekniska bakgrund och aversion mot ett övervakningssamhälle ger mig en självklar ståndpunkt mot lagen. Sofia, som ser det mer från en politisk och juridisk synvinkel, väljer motsatsen. Det var en mycket intressant timme men det behövs mycket mer dialog för att nå en samsyn. Ett faktum som stärker mitt incitament för fortsatt arbete med riksdagssvar.se.

Slutligen, ett stort tack till Sofia. Du tog dig tid att lyssna och bemöta mina åsikter. Jag sätter mycket stort värde på det. Jag önskar dig all lycka framgent med miljöarbetet. Jag hoppas att du får gehör för din motion om friggebodsregler för grön el. En riktigt bra idé tycker jag.

Lagar och offentlighetsprincipen

Vi har 349 folkvalda ledarmöter i riksdagen. Just nu har ett antal medborgare satt dem på prov med ett läxförhör. Initiativet togs av Emma och syftet är att få igång en dialog mellan riksdag och folk och naturligtvis att testa riksdagens kunskaper. Vi har i nuläget fått svar från drygt 50 ledamöter.

Det som slår mig efterhand som svaren ramlar in är att det är flera stycken som lutar sig mot lagen och hävdar att den ger ett fullgott skydd. Om lagar bara skrivs på rätt sätt så räcker det. De glömmer då bort den absolut viktigaste principen som finns. Den princip som är den främsta garantin för en rättsstat och ett demokratiskt styre. Jag pratar då naturligtvis om offentlighetsprincipen.

Alla känner säkert till att denna princip finns. Det som glöms bort är anledningen och vad som är och inte är offentligt handling. Här är ett axplock av saker som inte är offentliga:

• rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation
• rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
• myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
• intresset att förebygga eller beivra brott
• det allmännas ekonomiska intresse
• skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
• intresset att bevara djur- eller växtart
  

Det krävs inte speciellt högt IQ för att inse att hela den apparat som nu skapas för att en mycket stor del av våran privata kommunikation ska kopieras till en statlig myndighet inte är offentlig. Att FRA som myndighet skulle vara offentlig faller på sin egen orimlighet. Detsamma gäller den "specialdomstol" som ska avgöra vad FRA får och inte får ta del av.

Vi kan alltså konstatera att kontrollen av den massavlyssning av helt oskyldiga svenska medborgare som blir följden av den nya signalspaningslagen, faller helt utanför offentlighetsprincipen.

Offentlighetsprincipen har instiftats därför att vi tagit lärdom av våran historia. Att ge människor makt är alltid förknippat med stor risk. Makt förför, korrumperar och ger folk hybris. Folkets granskning av makten är därför en oehört vital del av en demokrati. Att vissa delar måste försiggå utan offentlig granskning är tyvärr nödvändigt men det måste finnas en uttalad strävan att begränsa dessa delar till ett minimum.

Den nu föreslagna signalspaningslagen är en alldeles fantastisk utvidgning av icke offentlig makt. Staten ska nu tillåtas granska medborgare utan misstanke om brott men vi tillåts inte granska granskaren.

Det spelar faktiskt ingen roll hur lagstiftningen ser ut så länge hela regelverket bygger på att vi medborgare ska sätta vår tillit till en apparat som för sitt liv helt i det fördolda. Vi måste förhindra att icke offentlig makt breder ut sig. Inte för att vi inte har rent mjöl i påsen, utan för att vi historiskt har alltför många bevis för hur det går annars. Det finns också gott om mera närliggande exempel som hotar våran rättsstat.

Björklunds undvikande svar

Med anledning av riksdagsledamoten Karl Sigfrids frågor till Jan Björklund angående den propaganda som Justitiedeparemented skickat ut till skolorna och det svar som gavs kände jag mig föranledd att skriva ett email. Om jag får ett svar så kommer jag att publicera det här. Här är mailet som jag skickade:

Kära Jan Björklund,
Karl Sigfrid ifrågasatte riktigheten i att Justitiedepartementet skickar ut informationsmateriel som innehåller påståenden som motbevisats av mycket omfattande undersökningar. Ditt korta svar att informationsmaterialet utgår från gällande lagstiftning är säkert i sanning överrensstämmande men det var ju faktiskt inte det frågan gällde. Materialet innehåller ett antal mycket subjektiva påståenden. Det var det Karl Sigfrid reagerade på.

Som förälder till tre skolbarn, alla mycket intresserade av datorer, reagerar jag också starkt på det material som skickats ut. Det är helt i sin ordning om Justitiedepartementet informerar barn om gällande lagstiftning. Det är däremot väldigt fel när de ensidigt går ut och propagerar för argument som bevisligen är falsarium.

Jag kan med fog påstå detta eftersom mitt yrke handlar om att vara just kreatör. Jag är egenföretagare och arbetar uteslutande med gratis mjukvara, s.k. Open Source Software. I denna bransch (som för övrigt växer lavinartat) är frågan om upphovsrätt en begränsande faktor för kreativitet. Jag, och många med mig, finner dock branschen synnerligen lukrativ och de företag som traditionellt tjänat mycket pengar på att sälja licenser har tvingats inse att den affärsmodellen nu är förlegad.

Musik- och filmbranschen står inför en liknande revolution. Jag är personligen helt övertygad om att detta gagnar branschens kreatörer. De stora förlorarna är de megaföretag som inte förmår ställa om sin affärsmodell.

Jag vill ha svar på varför Justitiedepartementet inte tar fram ett objektivt material.

Fem frågor till riksdagen

Det initiativ för läxförhör av våra riksdagsledamöter som Emma på opassande drog igång börjar ge konkreta resultat. Vi är nu tio stycken som jobbar på att få igång en dialog med riksdagen. Bl.a. har vi sammanställt fem påståenden som vi vill att de tar ställning till. Kommentera gärna om du har synpunkter på dem.

Här är de fem kandidaterna. De ska besvaras med Ja, Nej eller Vet ej:

1. Den information som staten får tillgång till genom FRA-lagen kan användas för att bedriva åsiktsregistrering.
2. Personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv får användas som sökbegrepp i FRAs databaser. Dessa personuppgifter får överföras till annat land.
3. Enligt Europakonventionen är det stor skillnad mellan ett brev skrivet på papper och ett elektroniskt brev.
4. Denna undersökning genomförs med hjälp av en dator placerad utanför Sveriges gränser. Om den s.k. FRA-lagen varit i kraft hade dina svar automatiskt överförts till en statlig myndighet.
5. Tillgänglig information visar att vi idag är utsatta för allvarliga hot och den föreslagna avlyssningen ger ett bra skydd mot dessa.

Intresset för medborgarna

Varför är Kinas regering så intresserad av vad medborgarna skriver på Skype? Jo, det handlar om rädsla och kontroll. Man vill ha koll på sånt som man anser hotar staten.

I Sverige ska FRA spana på yttre hot är det sagt. Man är rädd för omvärlden. Det kryper så småningom fram att man nog är ganska rädd för de egna medborgarna också. Det kan ju gömma sig terrorister även där. Börjar vi inte komma obehagligt nära Kina då?

Det känns som om regering och riksdag inte riktigt tagit det här på allvar. Emma som driver bloggen opassande vill ställa ett antal frågor till alla medlemmarna i riksdagen. Vill du vara med? Vi är sju bloggar nu men ju fler vi blir ju bättre är det. Titta in på bloggen och anmäl dit intresse.

Om det nu är så att Kinas regering är ond och kränker medborgarnas integritet med det här, hur kan det då vara okey att svenska staten ska göra samma sak? Är det för att svenska staten är snäll? Kanske tror vi att vi kan lita på våran regering eftersom den är tillsatt genom allmänna val? En viktig sak att komma ihåg då är att allmänna val inte ger någon som helst garanti om inte hela valprocessen är offentlig och kan granskas. Nu är den gudskelov det i Sverige. Valfusk är nog svårt att få igenom. Det finns dock andra saker som staten både kan och vill ägna sig åt. Saker som också de måste stävjas genom att de granskas av offentliga myndigheter.

Lena Halldenius skrev får några veckor sedan följande (läs gärna hela artikeln i SvD):

En av förutsättningarna för att en stat ska vara en rättsstat är att den lever upp till ett rättvisekrav. Det är Kants andra poäng. Detta grundläggande rättvisekrav utgörs av principen om offentlighet. I det fördolda och sekretessbelagda kan maktens aktörer göra vad som helst; i offentlighetens ljus står de under medborgarkollektivets kontroll. Denna kontroll utgör den mest effektiva begränsningen på vad det är möjligt för makten att göra. Utan offentlig granskning är maktmissbruk oundvikligt och fred en fåfäng förhoppning. Det är alltid farligt att ge folk makt. Makt förför och stiger en åt huvudet, även då man fått den under demokratiska former. Därför måste också folkligt tillsatta delegater stå under kontinuerlig medborgarkontroll.

Jag har citerat den artikeln förut men det här tål att upprepas. Det FRA-kramarna inte riktigt vill tillstå är nämligen just det faktum att all information som staten tilltvingar sig sedan analyseras i det fördolda. Granskningen av hur lagar och förordningar sköts i denna process sker också i det fördolda.

Jag är fullt medveten om att underrättelsetjänst måste föregå i det fördolda. Det är inte där problemet ligger. Det är när staten plötsligt anser att för att nämnda underrättelsetjänst ska fungera så behöver staten all gränsöverskridande kommunikation. Alla brev (jag skriver alla eftersom det inte går att förutse om paketen passerar en gräns eller ej) kan potentiellt nå FRA och utsättas för granskning. All trafikdata som berättar om våra sociala nätverk. Alla telefonsamtal som går via IP. Alla SMS. Alla chat.

Faktum är att jag inte tror att ens Kinas spioner har det så väl förspänt.

Dasspapper och skitlukt

Jag tycker det är så märkligt. Många, såväl kritiker som förespråkare, gissade att regeringen skulle komma med ett förslag på förbättringar till den klubbade lagen. I stort sett alla kritiker var överrens om att nuvarande lag inte kunde förbättras eftersom den var felaktig i grunden. Skit är skit, den luktar illa även om man sveper in den med lager av dasspapper. Men på något sätt har dock regeringen lyckats ena alliansen genom att använda mera dasspapper. Hur i hela friden gick det till?

Det här gäller fortfarande:

En statlig myndighet tilltvingar sig all gränsöverskridande kommunikation. Myndigheten analyserar denna information och kontrollen hur analysen går till sker bakom lyckta dörrar. Att man delar upp saker och ting i flera myndingheter (FRA och en specialdomstol) är fullständigt meningslöst så länge medborgarna inte har någon insyn. Får vi det? Lyder specialdomstolen som ska bestämma vad FRA får och inte får under offentlighetsprincipen? Skulle inte tro det.

Låt oss för ett ögonblick anta att staten är ond och vill fuska. De har nu möjlighet att ta reda på allt om oss. De kan avlyssna telefoni, läsa våra mail, se vem vi umgås med och i många avseenden studera vårt beteende. Vi medborgare kan däremot inte ta reda på någonting om de som studerar oss. Det är så fel det kan bli i en rättsstat. Inga specialdomstolar eller nya lagar kan ändra på det. Inte så länge kontrollen sker bakom lyckta dörrar.

Vi medborgare kan se staten som en stor myndighet. Hur många myndigheter de har intern spelar mindre roll i ett sådant här sammanhang. Principen måste alltid vara densamma. Vi har rätt att granska vad staten har för sig. Statens makt ska utgå från oss. Staten ska säkerställa våran rätt till en privat sfär. Staten ska garantera meddelandefrihet. Men vad händer? Staten tilltvingar sig våran privata kommunikation och bygger en avlyssningsapparat som skulle gjort Stasi gröna av avund. Makten ligger inte hos de folkvalda utan hos en liten klick i riksdagen som genom mobbing och hot driver igenom sina beslut.

På bloggen Enligt Min Humla läste jag följande citat:

Jag fattar inte hur man som folkvald politiker kan ha inställningen att väljarna inte förstår. Och sen pratar man politikerförakt. Ja, var kan det komma ifrån? Varför pratas det inte om medborgarföraktet bland politiker istället?

Japp. Den frågan ställer jag mig också. Fy tusan vad det stinker nu. Spola ner skiten. Dasspapper och allt! Låt oss sedan sparka ut de riksdagsmän som hellre gör karriär än följer sin övertygelse och återställa någon sorts demokrati i det här landet. Det här håller inte längre.

Smygpropaganda?

Vad håller SvD och SVT2 på med när de skriver "FRA, de tre bokstäverna som skakade Sverige" och "frågan som höll på att knäcka regeringen"? Varför skriver de i preteritum? Försöker de ge ett sken av att faran är över för regerigen nu? Att Sverige inte längre skakas?

Jag hoppas att de som skrev det där är närvarande när vi demonstrerar på tisdag. Så ska vi visa dem att det inte är frågan om något som blåst över.

För övrigt bifaller jag Blogges motion.

Vi måste anta att staten är OND

Jag satt och såg på Forum FRA i går och tyckte att det var en riktigt bra debatt. De som såg debatten förstår nog att argumenten om missförstånd hos motståndarlägret är ganska överspelat nu. Det blir allt klarare var problemen ligger.

1. "I en rättsstat ska staten vara transparent för medborgarna, inte tvärtom", sa Anna Petersson som grundade nätverket Stoppa FRA-lagen.
2. "Utgångspunkten måste vara att staten är ond" sa Denis Töllborg, professor i rättsvetenskap. Han förtydligade sedan med ett antal skrämmande exempel på hur myndigheter medvetet struntar i de lagar och förordningar som gäller

Statens strategi klarnade också under debatten:

• Staten försöker villseleda. Något som blev mycket tydligt när advokatsamfundets Anne Ramberg bryskt avbröt statssekreteraren Håkan Jevrell med orden "Du får inte säga så" när han hävdade saker som inte överrensstämmer med den lag han stödjer och sedan berättade för honom vad som faktiskt står där.
• Staten försöker med skrämseltaktik. Deras främsta argument handlar om terrorister och massförstörelsevapen. Detta trots att alla vet att USA sedan lång tid tillbaka bedrivit massavlyssning utan att ha hittat nånting alls i den vägen.
• Staten försöker förringa motståndarna. Ingvar Åkesson hävdade att massavlyssning är nyspråk. Något som föredömligt kontrades av Anna Petersson som sa att den korrekta översättningen av det FRA gör, "wire tapping", faktiskt är avlyssning.
  

Mer i kategorin "förvilla motståndet" står idag att läsa i SvD's artikel Övervakningssamhället är redan här. Susanne Wigorts Yngvesson skriver "Det verkar som om formen av övervakning avgör om vi uppfattar den som ett skydd eller ett hot". Hon har tydligen inte begripit den lilla skilladen i dignitet som uppstår genom att alla våra privata brev och telefonsamtal kopieras till staten för analys. Herregud Susanne, det är väl lite skillnad på det och en övervakningskamera som jag frivilligt utsätter mig för när jag besöker ett varuhus? Hon spinner vidare och skriver att "många idag frivillig lägger ut både bilder och personliga uppgifter om sig själva". Javisst är det så! Men det finns massor av andra saker som folk gör frivilligt som det vore fullständigt horribelt om de blev tvingade att göra. Eller vad sägs om t.ex.

• Tvångsmatning (äta)
• Våldtäkt (älska)
• Bli nerslagen (kampsport)
• Drogas ned (dricka alkolhol)
• ...

Vi pratar alltså om en lagstiftning som tvingar oss att lämna all privat kommunikation till staten.

En annan reflektion är väl att man knappast förbättrar individens roll gentemot övervakningssamhället genom att acceptera allt som försiggår och sedan använda det som argument för att acceptera ännu mer. Låt oss i stället kämpa mer för lagar som faktiskt strävar efter att skydda individen i cyberrymden

Samverkan och tvång

FRA-lagen, 6 kap, 19a § står det att operatörer som äger tråd i vilka signaler förs över Sveriges gräns är skyldiga att överföra dessa till samverkanspunkter. Samverkanspunkter? Sug på det ordet en stund. Det låter ju fint. Vi vill ju hjälpa spanarna, inte sant?

Att stifta en lag som tvingar operatörer att "samverka" är ett praktexempel på nyspråk. Samverkanspunkterna har absolut ingenting med "samverkan" att göra. Samverkan bygger på ömsesidighet, inte på tvång.

Ju mer nyspråk som förekommer, ju sämre är säkert det som avhandlas. Man kan dra analogier med de superlativ som används i TV-reklam för riktigt usla varor. Ju mer de används, ju sämre är varan.

Fri med FRA, jojo...

Fri med FRA, ett oxymoron

Carl Bildt, en man som jag länge respekterat och tyckt om, var en av dem som fick mig att bli moderat. Jag fick intrycket att här var en man som skilde sig från det gäng som gav upphov till politikerföraktet. En man med höga ideal och bra integritet. Denna beundran har tyvärr fått sig en allvarlig knäck på senare tid. Nu är han en av dem som fått mig att byta parti.

Jag reagerar inte så hårt på det faktum att Carl Bildt anser att FRA måste få tillgång till att spana i kabel. Jag kan ha viss förståelse för att han, med den roll han har och med all skit han ser i världen, vill verka för att svenska folket har en underrättelsetjänst som är värd namnet. Vetskapen om att de signaler som tidigare gick i luften nu i allt större omfattning går i kabel gör att han drar slutsatsen att kabelspaning är nödvändig. Han reflekterade nog inte speciellt mycket på aspekter som handlar om individens integritet kontra överstatlighet. Inte före stormen i alla fall.

Det jag reagerar på är att Carl Bildt, som jag är helt övertygad om besitter ett stort mått intelligens, nu framhärdar sitt stöd för den nya lagen med blogginlägg titulerade "Fri med FRA". Bildt är en beläst person. Jag tvivlar inte på att han läst både Kant och George Orwell samt diverse andra verk som belyser hur viktigt det är med rättsstatens grundprinciper. Gösta Bohman, som under en tid var svärfar till Bildt sa bl.a.

Vet ni om att USA idag har möjlighet - och det kommer alltså andra länder att ha i morgon - att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik över Atlanten. Datorerna är programmerade så att de fortlöpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och söka fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet.

Visst kan sådan verksamhet vara legitim. Man kan spåra utländsk underrättelseverksamhet, förhindra sabotage eller komma åt narkotikalangare eller andra som försöker kasta grus i ett allt känsligare samhällsmaskineri. Men den kan också missbrukas. Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.

(Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma, Rättvik, 22 november 1975. Publicerad i Bohman, Gösta. "Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979" utgiven av Moderata samlingspartiet 1979)

Ovanstående var en del av ett blogginlägg av MinaModerataKarameller.

Notera speciellt frasen "blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle".

Hur kan då Carl Bildt, som bevisligen är en kompetenta människa, sålla sig till idioterna som hävdar att ökad kontroll av civil kommunikation ger ökad frihet? Hur kan han göra det så till den milda grad att han sätter titeln "Fri med FRA" på sin blogg? För mig är det en gåta. Är makten verkligen så förblindande?

(DN)(Sydsvenskan)

Nej, nu djävlar får det vara nog!

Jag har inte känt något speciellt stort ansvar för svensk politik tidigare. Jag har levt i villfarelsen att vi lever i en demokrati och att vi, genom fria val, kan påverka politikens utformning. Det förutsätter dock att de partier man kan välja företrädes av personer som framför väljarnas åsikter.

Man säger att makten korrumperar och förblindar. Jag skulle vilja tillägga att med tillräcklig inavel och inbördes ryggklappande, så blir det allt mer klart att makten fördummar. Makthavarna börjar i allt större utsträckning bete sig rent ut sagt korkat.

Vill du styras av en samling människor som gång på gång ger tydliga bevis på ren dumhet? Människor som tydligt visar att de ger fullständigt fan i vad du anser? Människor som säljer ut viktiga demokratiska principer utan att blinka? Stofiler som inte förstår att världen förändras?

De vill i alla fall inte jag. Jag tog ett beslut idag. Jag ska bli mer aktiv politiskt. Jag är (var) i grunden moderat. Det är dock så att dagens moderater i en allt för stor utsträckning består av den samling jag just gav en bild av. Så att agera i moderaterna är, i min mening, fullständigt utsiktslöst. Blockpolitiken måste slås sönder. Vi behöver fler småpartier som ruskar om och jag har därför valt att bli medlem i ett sakfrågeparti. Ett parti som kämpar för frågor som ligger mig mycket varmt om hjärtat.

Partiet är förståss Piratpartiet och är är ett citat från det välkomstbrev jag fick som ny medlem:

Det vi slåss för är medborgarrätt, kultur, kunskap, demokrati, rätten till ett privatliv och det framväxande informationssamhället. Våra motståndare är två: de monopolister och politiker som angriper viktiga medborgarrätter och instiftar ett Storebrorssamhälle för att klamra sig fast vid gårdagen, och de politiker som inte förstår frågan utan i ren okunskap och ignorans vittrar sönder samma medborgarrätter.

Jag tycker att man i sista meningen borde ändra till "okunskap, ignorans och ren dumhet".

Privata sfären och makten

Nu blir vi som kräver brottsmisstanke och domstolsbeslut innan avlyssning kan ske idiotförklarade igen. Den här gången av förre försvarsministern Mikael Odenberg.

Antingen ljuger Mikael Odenberg eller så har han inte läst lagen skriver Mark Klamberg i en mycket bra replik. Själv har jag svårt att behålla lugnet.

Odenbergs utspel ger en mycket tydlig bild av maktfullkomlighet. Han har fullständigt och totalt glömt varför man har en rättsstat och att makt korrumperar. Att all privat kommunikation kopieras av staten som bakom lyckta dörrar sedan analyserar den är för honom inget problem. Hemlighetsmakeriet med hanteringen av vår privata sfär ligger i sakens natur tycker han. Lita på oss... Jojo.

Odenberg, i mitt medvetande blev du just insorterad under... nej förresten, det får du inte veta. Det är privat.

FRA och fri konkurrens

En hörnsten i EUs ekonomiska samarbete är att konkurrensen är fri. Det ska råda fri rörlighet för varor och tjänster på EU:s inre marknad. Detta är nånting som Centerpartiet tycks ha glömt i sitt nya förslag där de anser att FRA bara ska få tillgång till sådan trafik som passerar landet.

Effekten av deras förslag blir att alla domäner som fysiskt ligger på servrar i Sverige blir fredade från FRA's insyn medan domäner som väljer att lägga sig på utlänska servrar får finna sig i att få den trafik som passerar Sverige scannad. Detta ger ju alla svenska servrar som har en i huvudsak svensk kundkrets en ganska rejäl konkurrensfördel. De kan ha en "FRA-fredad" logo! Vad säger EU:s lagstiftning om det? Jag tycker det strider kraftigt mot den fria rörlighet av tjänster som ska råda. Det ska inte spela någon roll vilken fysisk värddator man väljer för sin domän.

Finns det någon juridiskt kunnig person därute som kan uttala sig?

Tillbaka på ruta ett!

Nu har Centern presenterat ett förslag som gör att FRA inte ska få spana på svenskar (SvD) (DN). För mig känns det som ett politiskt utspel utan någon som helst verklighetsförankring. Såvitt jag kan se så säger Centern ingenting som motsäger det som gör den nya FRA-lagen så skrämmande. Hotet mot vår öppna demokrati kan sammanfattas med två meningar:

1. Att all utlandsgående trafik kopieras till FRA för analys.
2. Att all analys görs bakom lyckta dörrar av FRA.

Den första meningen räcker för att etablera termen "massavlyssning" och termen utlandsgående är en schimär eftersom även trafik som har både avsändare och mottagare i Sverige mycket ofta passerar gränsen. Andra meningen gör det hela till en katastrof eftersom all offentlig insyn i processen försvinner. Centerns förslag ligger av allt att döma fortfarande inom ramen för vad som kan och inte kan göras vid FRA's egen analys av det kopierade materialet.

Det är faktiskt helt egalt vad som är tekniskt möjligt och inte möjligt hos FRA. Om vi börjar diskutera det igen är vi tillbaka på ruta ett.

Kära Centern. Om ni vill vara trovärdiga så måste ni attackera pudelns kärna, nämligen det som står i 6 kap, 19a §:

För att inhämtning av signaler i elektronisk form enligt lagen (2007:000) om signalspaning i försvarsunderättelseverksamhet skall kunna ske, är operatörer som äger tråd i vilka signaler förs över Sveriges gräns skyldiga att överföra dessa till samverkanspunkter.

Det är DÄR skon klämmer. Det finns inga filter eller någon ytterligare lagstiftning som kan fixa det problemet.

Läcker prestige

Jag kan varmt rekommendera en utmärkt artikel av Lena Halldenius i SvD med titeln "Rädslan som det politiskt normala". Jag tror hon slår huvudet på spiken när hon skriver:

Makten förför; det är läckrare med signalspaning än med rättigheter.

Jag tycker att det blir allt tydligare att det handlar om prestige. Sverige vill inte förlora sitt anseende som god källa till underättelseinformation. Man väljer därför att tillmötesgå de krafter som hävdar att våran privata sfär på internet kan skövlas till förmån för bättre "kontroll". Makten både förför och förblindar. Den proteststorm som pågår har ganska bryskt ryckt undan ögonbindeln men tyvärr har den enda rimliga reaktionen, att makthavarna erkänner sitt misstag, river upp lagen och börjar om, hittils uteblivit. Förklaringen är prestige. Makthavarna är rädda för att bli utskrattade av omvärlden om de backar.

I stället för att stolt stå upp och säga; "Nej vi gjorde ett misstag. Grundläggande demokratiska rättigheter är viktigare än vårt anseende i underättelsevärlden. Lagen måste därför rivas upp", så fortsätter de att smida sina ränker. Allt annat vore en prestigeförlust. Och prestige är läckert. Makt och prestige, det går ofta hand i hand.

Vad händer med omvärldens syn på Sverige som ett föregångsland för demokrati och mänskliga rättigheter? Är det inte en ganska betydande prestigeförlust att ge upp det? Här är ett annat citat från Lenas artikel:

I det fördolda och sekretessbelagda kan maktens aktörer göra vad som helst; i offentlighetens ljus står de under medborgarkollektivets kontroll. Denna kontroll utgör den mest effektiva begränsningen på vad det är möjligt för makten att göra.

Är inte medborgarkollektivets kontroll ganska läckert egentligen? Är det inte faktiskt så att hela vårt samhälle bygger på att just den kontrollen fungerar väl?

Tänk på det, ni som är för FRA-lagen.

Vem betalar?

"FRA-lagen dyr för gemene man" är rubriken på en artikel av Susanne Jacobsson i DN idag. Regeringen har beräknat att den totala kostnaden för alla inblandade kommer att ligga på 75 miljoner kronor. Jag tror själv att det är väldigt lågt räknat. En glädgekalkyl i klass med den som gjordes om kostnadera för trängselskattesystemet. Det kommer nog snarare att röra sig om många hundratals miljoner innan hela debaklet är satt i drift.

Jag gillade rubriken. Men artikeln börjar sedan med orden "FRA-lagen kan ge högre abonnemangskostnader för bredband och telefoni". Vaddå "kan"? Det är väl ställt bortom allt tvivel att det blir dyrare? Eller tror artikelförfattaren kanske att de snälla kabelbolagen kommer att ta pengarna från sin egen vinstmarginal? Nej, enda chansen att hålla kvar abonnemangskostnaderna på dagens nivå blir om staten bekostar hela kalaset. Tyvärr är det strunt samma för oss. Vi får betala i alla fall. Antingen via abonnemanget eller via skattsedeln.

Hur skulle du reagera om du blev uppringd av en försäljare från FRA.

- Hej, vi säljer en tjänst som innebär att vi scannar av all din internettrafik och letar efter hot mot landets säkerhet. Just nu har vi ett extra erbjudande. Det kostar bara 999kr/år.
- Vad sa du? Ni scannar av min internettrafik?
- Ja visst! Du är ju svensk medborgare. Du vill väl bidraga till att minska hoten mot vårt land?
- Men där går ju massor av privat trafik som jag nog bara vill att mottagaren ska läsa eller höra.
- Jo, vi vet. Men vi har jättebra filter som hittar hoten med stor precision.
- Filter?
- Ja, de använder tekniska parametrar och är väldigt avancerade. Det nästan garanterat att ingen människa kommer att läsa just dina privata saker.
- Nästan?
- Ja, sannolikheten är så otroligt låg att det nog kan sägas vara helt garanterat att ingen ... KLICK!!!

Eller hur?

Mjölet och integriteten

JörgenL lyckas formulera vad integritet handlar om väldigt bra i den här artikeln. Vem äger bilden av mig själv?
Läs den, alla ni som säger att de som har rent mjöl i påsen inte har något att frukta. Det kanske kan ge er en annan vinkling på vad det hela handlar om.

Flygblad från Frihetsfronten

Bortom dagens borgerlighet

Sanna Rayman skriver idag under rubriken Visst finns det en borgerlighet bortom FRA att statsministern funnit ett utmärkt utlopp för sin frustration över sommarens FRA-debatt. Han blickar framåt. Vilket med andra ord betyder att han inte orkar ta tag i det smutsiga byk som alliansen skapade när lagen klubbades igenom. I stället för att bemöta kritiken använder han det som händer i Georgien just nu som ett utmärkt exempel på varför svenskens privata kommunikation måste skickas till FRA för analys.

Vad har hänt med dig Reinfeldt? Du som skulle lyssna på folket? Inte trodde vi som röstade på dig att du skulle göra det via samverkanspunkter. Skäms du inte när du, liksom Jan Björklund, utnyttjar människors lidande i Georgien för att skrämma upp oss och få oss att tro att den nya lagen är motiverad?

Den borgerlighet som alliansens partitoppar står för idag är inte en borgerlighet jag vill leva i. Den borgerlighet jag vill ha sätter individen främst och är fjärran ifrån att skapa lagar som ger staten rätt att i hemlighet avlyssna sitt folk utan domstolsbeslut.

Så länge FRA-lagen består kan jag inte se någon framtid med alliansen. För mig finns definitivt ingen "borgerlighet bortom FRA" så länge lagen inte har rivits upp. Den ska bort och om Fredrik Reinfeldt och hans anhängare fortsätter att försvara den, då ska de också bort.

Misstro föder misstro. Bryt spiralen Reinfeldt

Anslagen för militären har skurits ned kraftigt under senare år. Man hävdar att hotbilden har minskat kraftigt sedan kalla krigets dagar. Tydligen har man lyckats övertyga svenska folket om att så är fallet för det hörs inte speciellt mycket protester.

Nu försöker man övertyga samma folk att det föreligger så stora hot mot landet att det är nödvändigt att kanalisera all internettrafik som passerar gränsen via FRA för analys. Man kallar det för signalspaning och hävdar att det är till för att avvärja hot av helt annan art än tidigare. Huvudargumenten hittils har handlat om terrorism.

Själv anser jag att jakten på terrorister har hamnat över den nivå där jakten i sig är självförsörjande. D.v.s. genom att misshandla, misstänkliggöra och förtrycka människor tillräckligt mycket så föder man terrorister. Folk blir helt enkelt heligt förbannade. Det kan börja som ett litet missnöje. Detta missnöje bemöts med översitterifasoner. Sen blir det demonstrationer. Demonstrationerna ignorerars eller viftas bort till en början. De blir då mer intensiva och till slut slås de ned.

Våldsspiralen ökar...

Det FRA gör genom att filtrera all vår internettrafik (ja, jag skriver all eftersom man aldrig vet om ett paket går via en utlänsk server även om man skickar från ett ställe i Sverige till ett annat), är att misstro alla internetanvändare. Misstro föder naturligtvis misstro vilket torde bevisas av den storm som nu blåser i bloggosfären. En storm som förhoppningsvis bara har börjat. Misstron får till följd att vanliga människor börjar skydda sin integritet på olika sätt. Man kanske slutar skicka email därför att det är obehagligt. Man kanske börjar kryptera dem?

FRA hävdar att de med tiden blivit väldigt duktiga på att hantera krypterad information. Om jag försöker skydda min integritet i de meddelanden jag skickar så kommer troligen FRA att göra sitt yttersta för att kontrollera mig. Vad är det jag håller hemligt månne? Har jag inte rent mjöl i påsen kanske?

Misstroendespiralen ökar...

Fredrik Reinfeldt vill inte riva upp lagen. Det skulle ge oss ett oreglerat tillstånd säger han. Men han menar samma sak som Tolgfors gjorde tidigare. Reinfeldt vill att samverkanspunkterna ska byggas oavsett vilka förändringar som sker. Det är när de byggs och kopplas in som katastrofen är ett faktum. Vad som sen står i lagen spelar faktiskt mindre roll. En enda myndighet har nu tillgång till hela svenska folkets privatliv. Det är en oehörd sanning i ett demokratisk land. Låt oss hoppas att Reinfeldt förstår det innan det är för sent. Han är definivt inte där än.

Oseriös Tolgfors

Sten Tolgfors skriver om Oseriös FRA-kritik i expressen idag. Han gör bland annat följande uttalande:

FRA-lagen handlar inte om elektronisk övervakning.

Så nu vet vi det...

I den nya FRA-lagen, 6 kap, 19a §, står det:

För att inhämtning av signaler i elektronisk form enligt lagen (2007:000) om signalspaning i försvarsunderättelseverksamhet skall kunna ske, är operatörer som äger tråd i vilka signaler förs över Sveriges gräns skyldiga att överföra dessa till samverkanspunkter.

All elektronisk kommunikation som passerar gränsen skickas m.a.o. till FRA för analys. För min del, som använder bredbandsbolaget, så handlar det om 100% av min internet och telefontrafik. Tolgfors kan få kalla det vad han vill. För mig och de flesta andra så handlar om det massavlyssning och elektronisk övervakning så att det skriker om det!

Ingvar Åkesson har inget emot förändringar i lagen. Hur skulle det vara med följande lagtext:

Ingen svensk myndighet har rätt att, utan föregående domslut, analysera kommunikation som kan innehålla information av privat natur. Skulle sådan analys ske, måste den eller de individer eller organisationer som blivit utsatta meddelas om detta inom fem dagar.

Om vi hade en sådan lag, då skulle samverkanspunkterna inte behövas. Faktum är att FRA's existens, i alla fall som den ser ut nu, skulle vara oberättigad. Helt OK för min del. Ta alla pengar som blir över och bygg snabbtåg i stället. Det skulle tjäna folket och makten utgår från oss, eller hur?

Oreglerat tillstånd

Det är ganska fantastiskt. Men försvarsminister Tolgfors hävdar att vi, före den 18 Juni, hade ett "oreglerat tillstånd" som det vore dåligt att återgå till. Det hade vi inte alls det. Vad som fick och inte fick avlyssnas var tämligen väldefinierat i diverse lagtexter. Att sedan FRA brutit mot detta på många punkter betyder inte att tillståndet i sig var oreglerat. Det betyder bara att regleringen inte togs på allvar. Något som ansvariga borde åtalas för i domstol.

Tolgfors försöker nu förhala så att de samverkanspunkter som måste byggas för att lagen ska ha genomslag ska börja byggas. När sedan tillräckligt mycket pengar och resurser har investerats så blir det betydligt enklare för honom och andra förespråkare att genom diverse löften hålla fast vid lagen.

Vidare tycker Tolgfors att de fjorton moderata politiker som nu uttryckt sitt missnöje med en väldigt bra formulering är okunniga och har missförstått. Är det fler än jag som tycker att argumenten har tagit slut nu och att Tolgfors mer och mer börjar likna Sosse Rundgång?

Det enda som verkar fullständigt oreglerat just nu är förespråkarnas framtoning. Groda efter groda kommer ur munnen på dem. Eller vad sägs om Birgitta Krigsmans uttalande att

FRA kan i de här samverkanspunkterna få den tekniska tillgången till det som passerar gränsen

Men det känns ju heltryggt och bra. Återstår bara att definiera vad som skiljer "teknisk tillgång" från "tillgång" av den typ som kan anses kränka integriteten. Undrar vad Birgitta skulle tycka om jag hade "teknisk tillgång" till hennes privatliv?

Hon säger också följande:

Man kan likna det vid trafikkontroll vid en motorväg. Det är endast bilister som kan utgöra fara för andras säkerhet som kontrolleras, övriga bilister kan åka vidare

Men Birgitta, Är det inte möjligen så att man kontrollerar bilister just för att TA REDA PÅ vilka som utgör en fara? Är det inte så att en hel massa oskyldiga människor blir stoppade i dessa kontroller? Det är i alla fall min erfarenhet. Men det är klart, om du ska dra paralleller med FRA-lagen, då får du nog göra en liknelse där polisen på nåt mystiskt sätt gör urvalet utan att göra någon kontroll. Det är ju faktiskt liktydigt med det resonemang som förespråkarna för när de påstår att det inte rör sig om massavlyssning.

Ja jösses ...

Och käringen kan flyga till månen?

Tolgfors fortsätter att framhärda FRA-lagens fördelar. Tyvärr lider han svårt av övertro på FRA's filter. Han skriver:

FRA använder mycket avancerade sök­begrepp avsedda att finna just det FRA söker om yttre hot mot landet. Allt annat ska sorteras bort. Sökbegreppen är inte uppbyggda av ord, utan av tekniska variabler.

vilket naturligtvis är rent struntprat. Det finns inga tekniska variabler som kan användas för att avgöra om ett SMS, ett email, eller IP-paket som härrör från telefonsamtal, i sin tur innehåller information som på ett eller annat sätt påverkar rikets säkerhet.

Om ni berättade att käringen kunde flyga till månen på ett kvastskaft så skulle jag inte tro på det heller, även om ni valde att hemlighålla vilken fin teknik själva borsten var gjord med.

Försök komma ner på jorden Tolgfors och för ett resonemang som åtminstone ligger innanför vad som är rimligt att göra. "Tekniska variabler" ?! Du har inte en susning om vad du pratar om och det blir pinsamt tydligt.

Att ljuga med statistik

Så mycket har trafiken minskat är rubriken till en grafisk bild som visar att Stockholms innerstad nu har 20% lägre trafik jämfört med hur det var 2005 innan trängselskatten infördes.

Det som är oehört förvånande är att det inte står ett ord om att den största minskningen troligen beror på söderledstunneln. All som förut var tvingade att köra rätt igenom stan för att komma från norr till söder eller vice versa, har nu ett mycket bättre, bekvämare och oftast snabbare alternativ.

Politikerna laddar nu för den höjning av trängselskatten som alla med lite vett i skallen visste skulle komma ganska snart. Det lär inte bli den första i ordningen heller.

Jag är för höjda kostnader för att man skitar ner men det ska drabba alla i direkt relation till hur mycket man släpper ut. Det spelar ingen roll VAR jag kör bil. Det som betyder något är ATT jag kör och hur mycket. Trängesskatten är därför principiellt fel. Den drevs igenom på ett sätt som ur demokratiskt perspektiv var fullständigt åt helsike. Nu försöker man slå i alla att skatten har stor effekt genom att ljuga med statistiken.

Hör ni, SvD, skärp er! Försök framföra saklig information och ta inte bort valda delar av sanningen!

Livsviktig integritet

I SvD och DN idag kan man läsa att FRA faktiskt har varit till nytta. FRA chefen vill tydligen lätta lite på sekretessen för att vi dumma och oförstående medborgare ska förstå att FRA behövs. Vad kostar FRA oss skattebetalare? Allt annat vore ju tecken på ett otroligt slöseri med skattepengar! Ingvar Åkesson gör återigen det fatala misstaget att idiotförklara alla kritiker. Han fortsätter envist att själv inte ta in vad kritiken egentligen handlar om.

Jag är tämligen övertygad om att Svenska Polisen räddat betydligt fler liv än FRA. Det betyder inte att jag är villig att ge dem rätt att scanna all min privata kommunikation. För det ska det fortfarande föreligga en brottsmisstanke vederlagt av domstol och jag ska få reda på att sådan scanning har utförts.

Det är nog också rimligt att anta att om Försäkringskassan och AMS fick scanna privat kommunikation så kunde de säkert avslöja mycket mer fusk än idag. För att inte tala om Skatteverket! Tänk så mycket pengar staten kunde dra in. Sedan kunde dessa pengar användas till sjukvård, ökad trafiksäkerhet och mera brottsbekämpning. Tänk så många liv vi skulle spara.

Nej Ingvar Åkesson. Du får nog referera till betydligt mer näraliggande och allvarliga kriser om du vill få oss att överhuvudtaget överväga att överge våran personliga integritet. Varken du eller någon annan har i mina privata email och SMS att göra!

Tekniskt omöjligt

Förespråkarna för den nya FRA lagen bedyrar att vanlig privat kommunikation inte kommer att läsas. Filter kommer med stor precision att välja ut den information som är relevant. Ingen människa kommer i kontakt med t.ex. dina privata emails eller SMS.

Jag tror att det är där skon klämmer. Förespråkarna har en övertro på vad tekniken kan åstakomma. Här är några exempel:

Påstående: Man kan, genom att titta på paketens IP adresser för avsändare och mottagare, avgöra vilken person som skickade informationen och vem som ska ta emot den. Detta kan användas för att filtrera bort inhemsk information.

Verklighet: Information som skickas från en person till en annan, skickas mycket sällan direkt. En person skickar någon form av text (email, sms, chat, etc.). Detta email lagras på en server. Denna server står med stor sannolikhet i utlandet (gmail, hotmail, yahoo, msn). Andra personer koppar vid något tillfälle (just nu, i morgon, nästa vecka) upp sig mot sagda server och läser informationen.

FRA kan allstå inte, genom att titta på paketen, avgöra dess slutliga destination. Paketen passerar eventuellt rikets gräns flera gånger och vid olika tillfällen.


Påstående: Man kan, genom att titta på paketens email adresser, avgöra om sändare och mottagare är i Sverige.

Verklighet: Det man tekniskt har möjlighet att göra är att avgöra om mailet skickades från Sverige eller om det lästes i Sverige. Det är två saker som omöjliggör en effektiv filtrering:

1. Mailet läses inte samtidigt som det skickas.
2. Mailet kan läsas flera gånger från olika platser av olika personer.

Man vet att vid sändningstillfället är att mailet passerar rikets gräns och lagras på en utlänsk server. Ett sånt mail kan alltså inte filteras bort.

Om mailet läses i Sverige så passerar det rikets gräns. Det enda sättet att filtera bort det är att lagra alla mail som skickas ut och sedan jämföra med det mail som kommer in igen. Hur länge ska sådana mail lagras för detta syfte? Vill man inte scanna det utgående mailet baserat på andra kriterier innan den tiden har gått?

Påstående: Man kan sätta samman sofistikerade sökparametrar som med stor precision hittar relevanta texter.

Verklighet: Det här är ren lögn. Tyvärr är FRA förespråkarna oftast inte tillräckligt datakunniga för att genomskåda lögnen och FRA gömmer sig bakom det faktum att de magiska sökbegrepp det handlar om är hemliga. Jag har en del erfarenhet av att konstruera sökbegrepp och jag skakar bara på huvudet åt det här. Ett sökbegrepp kan vara intelligent utformat men processen att applicera det är i sig väldigt trubbig.

Sökning i ett stort informationsflöde är alltid en avvägning. Antingen hittar man ett stort antal falska träffar eller också missar man en stor del relevant information. Det är här obehaget sätter in på allvar. För att sökningen ska ge ett någorlunda relevant resultat så måste man tillåta ett stort antal falska träffar.

Jag tror gott om de flesta. Jag tror därför att förespråkarna för den nya lagen faktiskt lever i villfarelsen att deras påståenden är korrekta och att man faktiskt kommer att vara kapabel till den otroligt fantastiska filtrering som FRA påstår att de har till sitt förfogande.

Tro mig. FRA's filter är inte speciellt fantasiska. De åstakommer inte några under. De kan ingenting om tystnadsplikt, ironi, sarkasm eller känslor. Ej heller vet de om du, i dina texter, refererar till andras åsikter eller om åsikterna som du skriver om är dina egna. Du kanske framhåller ett resonemang i syfte att kritisera det?

Att automatiskt applicerade filter begränsar vilken del av vår privata kommunikation som läses av andra människor borde ovidkommande rent juridiskt. FRA lagen måste ses i perspektivet att anställda på FRA får fri insyn i våran privata kommunikation. Det är faktiskt det det handlar om.

Borgerligt nej till FRA-lagen kräver att brottsmisstanke ska föreligga innan avlyssning får ske. Tänk, det trodde jag var lagstiftat redan.

SvD
DN
Expressen

Blå dunster

Ingar Åkesson vill få oss att tro att FRA tryggar Sveriges självsändighet. Han försöker invagga oss i tron att FRA visst kan undvika inrikes trafik och skriver bland annat:

"sökbegreppen utformas med hög precision med inriktning på utländska mål och därför inte träffar inrikes trafik"

Jag vill hävda att det är kvalificerat skitsnack. FRA kan inte definiera sådana sökbegrepp eftersom informationen som talar om vad som är inrikes och inte, saknas. Det vet FRA chefen. Han tror sig också veta att ingen kan utmana honom i den här frågan eftersom sökbegreppen i sig är hemliga.

Jag vill berätta för dig Ingvar Åkesson, att det inte spelar någon roll att dina sökbegrepp inte kan synas i sömmarna. Vi vet redan att FRA inte kan konstruera sökbegrepp som med stor precision träffar ett mål som faktiskt inte går att definiera.

Du, dina gelikar, och de makthavare som ni lyckats övertyga om massavlyssningens förträfflighet, måste ta ett steg tillbaka och själva försöka förstå vad ni håller på med. Sluta slå blå dunster i ögonen på medborgarna i Sverige. Sluta hävda att ni försöker skydda dem och att de ska känna sig trygga. Försök få lite verklighet i era skallar och inse att ni utgör det största hotet mot våran demokrati.

Lyssna på dig själv. Du skriver att begreppet brottsmisstanke är irrelevant och att ni måste agera innan brott begås. Vad är det du säger egentligen? Jag måste tolka det som: "Eftersom vi inte vet vem som är kriminell så vi måste behandla alla som kriminella för säkerhets skull".

Det känns verkligen tryggt. Jag kan kontra med att eftersom vi som massavlyssnas oftast inte vet vem som jobbar på FRA eller hos deras uppdragsgivare så måste vi utgå ifrån att alla där vill oss ont.

Det kanske kan ge dig lite perspektiv på debatten?

Pest eller Kolera?

PJ Anders Linder skrev en artikel på SvD Opinion igår att

FRA-lagen är ett elände. Men det är fortfarande bättre med borgerlig regering än vänsterstyre.

Jag har röstat borgeligt i hela mitt liv men jag är inte villig att hålla med. Åtminstone inte så länge den enda "borgerliga" regering som står till buds är den som nu röstat igenom FRA-lagen. Jag vill se ett borgerligt alternativ som faktiskt står för borgerliga värderingar.
Bakgrunden till PJ Anders Linders tillägg är en artikel av Johan Norberg i Expressen. Han skriver bl.a. följande:

Förr lyssnade Försvarets Radioanstalt i etern, nu ska den också lyssna i tråd. Nej visst, ingen större förändring – förutsatt att du även tidigare sände veckoplaneringen, inköpen, affärshemligheterna och kärleksbreven via radio över Östersjön.

Det alliansen nu drivit igenom är ett gigantiskt steg in i ett övervakningssamhälle. Plötsligt har staten insyn i mina personliga angelägenheter. FRA kan läsa all min e-post. De kan läsa vad jag skriver via MSN och Yahoo till mina vänner och de kan avlyssna telefonsamtal (mycket telefontrafik går idag som paket på internet). Allt sker utan min vetskap. Fastnar jag i nätet så får jag (i bästa fall) aldrig reda på det.

Alliansens partitoppar hävdar att det egentligen inte är någon skillnad. Lagen är till för att reglera och att hjälpa oss bibehålla integriteten. Verkligeheten är tyvärr en helt annan. FRA kommer nu att kräva att alla nätoperatörer levererar all trafik till deras nya dyra superdator. De anställer över 200 personer för att ta hand om den massavslyssning som blir följden av den nya lagen. Storebror växer fram i rasande fart.

Jag känner panik. Jag vill absolut inte leva i ett samhälle som är uppbyggt på det sättet så jag är ledsen Anders, men med nuvarande partier kommer jag inte att rösta borgerligt i nästa val. Min övertygelse om ett fritt samhälle väger mycket tyngre än de skillnader jag upplever mellan vänstern och alliansen idag. Att samtliga partiledare agerar nedlåtande och försöker släta över vad de egentligen håller på med gör inte saken bättre. De har förbrukat sitt förtroende fullständigt och oåterkallerligt vad mig anbelangar.

Tolgfors, är du också lurad?

Sten Tolgfors, du sållar dig nu till gänget som tror att den debatt som blossat upp beror på att vi inte förstår. Enligt SvD så har du nu uttalat följande:

Det är inte så att man går igenom och läser alla mejl, utan FRA har sökbegrepp som plockar ut exakt rätt mejl.

Du lever alltså i villfarelsen att debatten beror på att vi tror att det sitter människor på FRA och läser våra mail. Snälla Sten Tolgfors, har du också sjunkit ner till en nivå där du tror att hela svenska folket är idioter? Du behöver inte förklara det där. Det vet vi redan. Vad vi försöker banka in i er politikers just nu ganska tjockt bepansrade skallar ligger på nästa plan. Om du vill ha "nyanser och resonemang" så är det bäst att du höjer nivån. Inte ett steg utan kanske tio.

För att applicera "sökbegrepp" på ett material så måste materialet i fråga läsas. Att det inte är en eller flera människor som läser, det är tämligen självklart när man betänker de volymer det rör sig om. Vi vet alla att det är datorer som läser all internettrafik som passerar rikets gräns. Det är det vi reagerar på. Sluta att försöka släta över genom att faderligt betrakta oss som mindre vetande. Vi förtjänar det inte och vi blir bara mer och mer förbannade!

Själva framstår ni partitoppar antingen som intelligenta människor som medvetet ljuger och slätar över, eller som fullständigt okunniga politiker som blivit grundlurade.

Som av en händelse

"Hur kunde det bli så här" var det en FRA-chef som frågade sig. Tja, kanske man blir lite extra sur därför att det är tyst, tyst och sen tyst. Men mitt i mellan alla skolavslutningar, med pågående fotbolls-EM och midsommar för dörren, DÅ får allmänheten den information de borde fått ett bra tag tidigare.

Om jag ville köra över Svenska folket och sedan kunna säga att det gjordes helt öppet i sann demokratisk ordning, ja då skulle jag nog tycka att det valda tillfället var optimalt.

Slutdiskuterat

"Nu är det slutdiskuterat!" skrev en av mina chefer i ett email till mig och några kollegor på en av mina tidigare anställningar. Han skrev så därför att vi var ganska många som opponerade oss mot ett beslut som han drivit igenom, i huvudsak därför att han inte förstod vad konsekvenserna av beslutet skulle bli. Vi förstod och försökte förklara men det nonchalerades tyvärr.

Min chef visade många likheter med alliansens partiledare idag. Han hade ett hårt tryck på sig utifrån (USA), han hade ett antal kollegor som var precis lika okunniga som han och som hade förts bakom ljuset av människor som inte alls hade våran organisations intresse framför ögonen (jämför FRA och individens integritetsskydd).

I stället för att diskutera med oss som faktiskt utgjorde hans team, så valde han att slå näven i bordet och köra över oss. Resultatet blev förödande. Jag och ett antal kollegor slutade. Chefen slutade också vid ett senare tillfälle. Företaget har krympt till ett fragment av dess forna jag.

Nu gör Maud Olofsson samma sak som min chef. Det kommer att straffa sig. Man kan inte leda ett demokratiskt parti på det sättet. Antingen enar Maud sina styrkor (vilket innebär att HON måste ändra på sig) eller så går Centern en säker "mindre än 4%" död till mötes.

Nu vill Jan Björklund rannsaka sig själv. Han och hans kollegor har inte försvarat beslutet tillräckligt säger han. Han har inte heller förstått var problemet ligger. Det är inte så konstigt egentligen. Han är bara människa precis som de andra partiledarna. Det är tyvärr mänskligt att drabbas av syndrom som gör att man själv tror att man besitter de kunskaper som behövs medan undersåtarna är okunniga. Det drabbade min chef. Det har drabbat Fredrik Reinfeldt hårt och nu även Jan Björklund och Maud Olofsson. De kan inte få in i sina skallar att de är oförmögna att överblicka vad den nya lagen ger för möjligheter. Att de helt enkelt har blivit lurade.

Jag vill inte gå så långt som att kalla det storhetsvansinne eller maktfullkomlighet. Inte än. Sådana epitet sparar jag tills de kommer i klass med Göran Persson och det är en bit kvar. Men, de närmar sig med stormsteg nu.

Antingen är det det, eller så är trycket så hårt från Bush att de bara måste. Det vore intressant att veta hur den spelplanen ser ut just nu. Tyvärr är nog journalistkåren av idag inte kapabel att ta reda på det.

Fredrik, visa lite respekt

Jag har alltid tyckt bra om Fredrik Reinfeldt. Bland annat därför att han inte verkade vara en politiker som betraktade sina väljare som en okunnig pöbel. Han satte högt värde i att ha direktkontakt med vanliga medborgare i Sverige. Spel för gallerierna? Tja, kanske. Men han lade trots allt ner ett stort arbete på att arbeta upp en image som en ledare som har respekt för de sina. Tyvärr bryter han ner alltihop i rasande fart just nu.

Jag hoppas att han snart ska inse att det kanske är hans kunskap som inte riktigt räcker till för att överblicka vad FRA-lagen faktiskt innebär. Själv är jag en ganska driven data-expert. Jag vet precis vad lagen ger för möjligheter och det skrämmer rent ut sagt skiten ur mig.

Visst är tonläget högt. Och visst är det svårt att diskutera. Säkert finns det massor med både okunskap och rädsla hos många. Men faktum kvarstår. Det finns ett mycket stort antal personer, med all säkerhet är mycket mer kunniga än Fredrik Reinfeldt, som ställer sig fullständigt oförstående till hur den här lagen kunde instiftas..

Själv är jag mycket förvånad över argumenten. Man säger att det bara handlar om signaler som passerar rikets gränser. Och ??!!

I stort sett all min kommunikation passerar rikets gränser vid något tillfälle. Den här bloggen t.ex. ligger på blogspot.com. 90% av mina mailkontakter har konton på utlänska servrar. Yahoo, MSN, Google, etc. ligger också på utlänska servrar. Så det argumentet biter liksom inte riktigt. Militärens filter kommer alltså att appliceras på 90% av min kommunikation med omvärlden.

Ett annat vanligt förekommande argument är att andra länder minsann spionerar ändå. Då är det är jättebra att vi också gör det och dessutom lagstiftar så att vi inte längre behöver anse att det är olagligt. Men vänta nu... Applicera samma resonemang på t.ex. våra lagar mot drogmissbruk eller andra saker som vi faktiskt värnar om på ett bra sätt. Att andra länder kränker människors integritet är ju knappast ett försvar för att vi ska stifta en lag som tillåter oss att göra det. Eller?

Borde inte Sverige stå för sådana saker som integritetsskydd? Individens rätt gentemot staten?

Sen kan ju någon gärna förklara för mig hur dylig avlyssning går ihop med vår strävan att Europas länder ska komma närmare varandra.

Fredrik Reinfeldt, handen på hjärtat. Vad tänker du på? Är det inte dags att ta skeden i vacker hand nu? Du har faktiskt en skyldighet gentemot dina väljare. En skyldighet att lyssna och inte döma ut det du hör som okunskap. Visa att du respekterar andras åsikter. Det är vi värda.

SvD, DN, Expressen

FRA och demokrati

Vi lever i en demokrati vilket gör det hela väldigt VÄLDIGT enkelt. Vad riksdagen ska fråga sig när de röstar är:

Vill mina väljare att jag röstar ja eller nej till det här förslaget?

SvD
DN
Expressen
Aftonbladet

Men nu får ni väl ge er!

Man kan i dagens tidningar läsa att Sverige nu kan få en statlig imamskola. Lars Leijonborg anser att "det är en rättvisefråga att ge stöd till imamutbildningen eftersom svenska präster och pastorer får stöd till sina utbildningar".

Suck...

Rättvisefråga? Men vänta nu. Jag är inte religiös. En övervägande majoritet av Svenska folket är inte religiösa. Borde inte Lars Leijonborg tänka precis tvärtom? Jag tycker att det vore mycket mer rättvist om präster och pastorers utbildningar var finansierade av Svenska Kyrkan.

Staten ska inte betala för att utbilda folk i läror som inte har vetenskapliga belägg. Att en sekulär stat sysslar med det är barockt!

Präster gör en massa humant arbete och deras insats ska inte på något sätt förringas. Men staten bidrar redan till utbildningar vars syfte är att ge eleverna den typen av kompetens. Utbildningar som inte är färgade av någon trosuppfattning. Präster och Imamer borde gå sådana utbildningar och sedan komplettera med sånt som har med deras speciella tro att göra. Komplementet bör finaniseras av deras anhängare. Inte av staten.

Tack för ordet.

Länkar: DN, SvD