Otroligt cyniskt

Staten drar in 400 miljoner kronor på fartsyndare. Mycket tack vare fartkameror längs våra vägar. 400 miljoner är ju mycket pengar och man förstår att staten vill värna om en sådan inkomstkälla. Särskilt tydligt blir det när Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket, berättar om varför man inte tapetserar alla vägar med kameror:

- Man får inte gå för hårt fram. Då blir det ju en motreaktion.

Vad menar karln? Menar han att bilisterna skulle se det meningslösa i att köra för fort och anpassa farten helt och hållet och att det skulle innebära en stor förlust för staten? Någon annan "motreaktion" har jag svårt att se.

Det har alltså gått så långt att man nu, i stället för att se till att hastigheterna faktiskt följs, hellre ser att det sker överträdelser så att man även fortsättningsvis får in de hundratals miljoner som böterna genererar. Otroligt cyniskt. Borde inte målsättningen vara fokuserad på att rädda liv och sluta skita ner?

Som en parentes och för att ge lite perspektiv kan nämnas att 400 miljoner utgör en promille av det som Försäkrningskassan betalade ut under samma år.

Länkar:
Fortkörare guldgruva för staten (DN)

Förmynderienheten

Nu vill man slå ihop myndigheter. Generaldirektörer drömmer om att Skattemyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska få öppna gemensamma servicekontor. Det här är allvarligt. Direktörerna "vill nu att regeringen undanröjer juridiska och administrativa hinder" och begär att "regeringen måste ändra reglerna för hur sekretessbelagda uppgifter och personuppgifter hanteras över myndighetsgränserna". Dessa s.k. hinder finns där för att skydda våran integritet. De kom inte dit av en slump. Om de undanröjs och myndigheterna flyttar ihop så är det ett rejält steg mot storebrorssamhället!

Vi mår inte bra av storskalig myndighetsdrift. Det blir inte bättre av att myndigheter, som egentligen har vitt skilda uppgifter, slås ihop. Kort sagt, vad ska det här vara bra för? Inte är det för individens bästa i alla fall. Jag kan se entrén framför mig. Ovanför hänger en skylt

FÖRMYNDERIENHETEN

Jag ryser bara jag tänker på det.

Länkar:
Samkörning av statlig service önskas (SvD)
Samkör statliga servicen

När kan vi gå vidare?

Det pratas om yttrandefrihet och självcensur. Islamister framställs dagligen i media som ett reellt hot mot grundstenar i vår demokrati. Bertil Torekull skriver insiktsfullt i SvD idag och det känns skönt att han tar upp ett antal andra exempel på hur han ibland censurerats.

Men när går debatten vidare? Den debatt som följt efter publiceringen av Vilks rondellhund är ju bara ett symptom på att något inte står rätt till. Men vad är det som är fel då? Yttrandefriheten är ju lagstiftad och lär inte rucka på sig.

Det jag tycker är fel, och inte nämnvärt förts fram i debatten, är att de som utdelar hot oftast inte får någon påföljd. Där är kärnfrågan tycker jag. Alla former av hot i samhället borde få kännbara konsekvenser för den som hotar. Det gäller inte bara hot mot redaktörer, tecknare och konstnärer. Det gäller i väldigt hög grad också rättsväsendet. Vittnen som skräms till tystnad. Domare, åklagare och poliser som blir hotade.

Vi har en demokrati som är värd att försvara. Att skälla på muslimer i allmänhet med förevändningen att vi måste hävda våran yttrandefrihet är inte konstruktivt. Energin borde i stället gå åt att söka upp och detronisera alla typer av hot. Muslimer i allmänhet hotar inte. Motorcyklister i allmänhet hotar inte heller. Vi måste hitta fram till de få som förstör för alla andra. Om vi misslyckas med det så kan vi säga adjö, inte bara till yttrandefriheten, utan också till andra otroligt viktiga hörnstenar i våran kära demokrati. Rättssäkerheten t.ex.

Jag hoppas att debatten kan handla om hur man kan röka ut dem som systematiskt hotar. Hur man kan sätta åt dem. Kanske justera straffskalor och skrämma dem till tystnad. Skicka budskapet som säger: "Håll käften! Yttrandefriheten medger inte hot!".

Missförstånd

Jag har en alldeles egen teori om varför användandet av ni har blivit vanligare. Det beror på influenser från engelskan. Det är helt enkelt bekvämt att säga ni (you) eftersom det fungerar både i singular och plural.

En annan tanke som slog mig, Viveka Adelswärd citerar en ung man som avslutar en konversation med "Ja, det var kul att höra om allt ni varit med om". Är hon helt säker på att han inte syftade till "du och dina kompisar"? Det beror ju lite på vad samtalet handlade om förståss.

Själv hoppas jag att artighetsfrasernas tid är förbi och att de aldrig kommer tillbaka. Det finns inget tramsigare än att titulera människor. Det är ett falskt och konstlat sätt att visa respekt och tillför ingenting positivt till en dialog.

Ni-tilltalet kanske en protest (SvD)

Jättebra Schori, äntligen!

Äntligen någon som delar min åsikt. Pierre Schori skriver:

Yttrandefriheten är grundlagsfäst i Sverige och ingen har krävt något annat. Men denna erövrade rätt måste i globaliseringens tidevarv paras med ett uns av ansvarstagande bortom den egna viljans och nyckernas domäner.

Han, som jag, vill påstå att det inte föreligger not hot mot våran kära yttrandefrihet. Vi behöver inte mer provokationer för att bevisa nånting. Vi behöver dialog.

Somliga kräver nu att statsministern och regeringen ska vara tydligare i sina fördömanden. Men om det är något som Fredrik Reinfeldt ska hyllas för på årsdagen av sin statsministerpost är det det kloka och konstruktiva sätt på vilket han hanterat Vilks-affären.

Exakt!

Jag skrev lite om det här i tidigare inlägg och väckte en del debatt:
Kränkningar och människor
Vända andra kinden till

Landstingsfusk med våra pengar

Jaha, så var det dags igen. Våra skattemedel fuskas bort i organisationer som haft noll koll. Tydligen börjar man mer och mer inse att det fuskas både här och där vilket ger resultat.

I dag handlar det om vårcentraler som fuskat till sig miljoner genom att lista patienter som inte fått nån vård. Det mesta uppenbarligen inom landstingsägda vårdcentraler. Utredaren Anders Olsson måste naturligtvis ge privatiseringen en känga i alla fall genom att slänga ur sig:

Mest går till landstingsägda vårdcentraler där läkarna visat intresse att ta över verksamheten. Man kan ju misstänka att de vill bygga som upp en bra ekonomi före övertagandet, säger Olsson.

Citatet vilket visar vilken järnkoll Olsson har på företagsekonomi. Om jag nu vill ta över en verksamhet, är det inte rimligare att jag försöker hålla nere vinsterna före övertagandet då? Om vinsterna ökar så ökar ju priset. Eller tror Olsson att läkarna får verksamheten till skänks?

Länkar:
Fusk kan ge vårdcentraler miljoner (SvD)
Fusk kan ge vårdcentraler miljoner (DN)

Kränkningar och människor

Per Bauhn orerar om kränkningar i SvD idag. Han skriver följande angående Vilks teckningar:

Men vari består kränkningen? Vilks teckningar utmanar ett religiöst tabu, men hänger inte ut ­någon levande person.

Lite senare motsäger han sig själv genom att konstatera:

Religiösa kan känna sig kränkta av att andra inte tar deras tabun på allvar

Så, å ena sidan är det inte någon kränkning men å andra sidan så är det nog det ändå? Hur ska du ha det?

Per Bauhn fortsätter:

De mest lättkränkta (och våldsbenägna) sätter då ribban för de övrigas yttrandefrihet.

Snälla Per Bauhn, det är inte så att alla skräms till tystnad. Det finns de som faktiskt tycker att en publicering är onödig och inser att den kränker en massa människor som varken är våldsamma eller extrema, nämligen det stora flertalet muslimer som lever i Sverige. De förstår våran yttrandefrihet men de förstår inte varför vi måste använda den till att kränka deras tabun. Det förstår inte jag heller.

Visst ska fundamentalister vara marginaliserade, men det betyder inte att vi måste vara taskiga mot en hel folkgrupp för att lagen säger ju att vi får. Lagen blir inte urvattnad bara för att vi visar normal mänsklig hänsyn och låter bli!

Publiceringarna spelar extrema fundamentalister i händerna. De lever och frodas (läs , växer i antal) på dylika provokationer. De som drabbas är troende muslimer som hamnar i kläm. Det behöver man inte vara professor för att inse.