2008-11-02

Besök på riksdagshuset

Jag har vandrat i maktens korridorer. Bokstavligt talat. Jag har varit i riksdagshuset och tagit en fika med riksdagsledamoten Sofia Arkelsten, moderat och expert på miljöfrågor. Sofia var en av de ledamöter som föll på min lott i mitt engagemang med riksdagssvar.se. När hon meddelade att hon inte ville svara på våran enkät om den nya signalspaningslagen så sökte jag kontakt genom att kommentera ett inlägg på hennes blogg. Jag konstaterar lite surt att moderater inte är bra på det där med dialog med sina väljare. Ett konstaterande som i det här fallet kommer rejält på skam när Sofia i sin sista kommentar bjuder in mig på en fika.

Respekt är nog det ord som bäst sammanfattar vad jag känner nu. Mötet i riksdagen är över och jag anser mig lyckligt lottad. Jag fick prata med en förespråkare för lagen som lyssnade och respekterade mina åsikter. En som inte ville lägga locket på och inte gjorde nåt besserwisser intryck utan bemötte mina argument sakligt och ställde bra motfrågor.

Riksdagen stängde tidigt denna fredag p.g.a. allhelgonahelgen. Sofia valde att spendera en timme av sin eftermiddag, när i stort sett alla hennes kollegor redan påbörjat ledigheten, med en väljare som ville ha en dialog. Ordet respekt förtjänar att upprepas.

Jag hade ett par dagar på mig att fundera på vad jag ville ha ut av diskussionen och hade nog ganska klart för mig vad jag ville säga. Jag ville undvika att komma med en förberedd och nedskriven agenda. Det blir så formellt då och svårt att läsa reaktioner. Det fick bli lite ad-hoc i stället. Det som följer är inte ett direkt referat av samtalet. Jag förde inte anteckningar och spelade inte in vad som sades. Det som följer är fritt från minnet och innehåller både delar av dialogen och egna reflektioner.

Signalspaningslagen

Jag berättar för Sofia att jag ser stor skillnad mellan makt som utövas offentligt och makt som utövas i det fördolda. Kärnpunkten för mig är att offentlighetsprincipen inte är tillämpbar på varken FRA eller den specialdomstol som ska avgränsa vad FRA får tillgång till. Jag som medborgare ser att all kommunikation som passerar landets gränser kopieras till samverkanspunkter som handhas av icke offentliga myndigheter. Om det är en eller flera myndigheter inblandade är mig fullständig egalt. Jag har i alla fall ingen insyn.

Sofia vill inte hålla med om att all trafik kopieras och kontrar med att även om specialdomstolen inte är offentlig så har jag som medborgare insyn i, och kan påverka, hur den tillsätts. Det kan jag. Men det arbete de sedan utför är och förblir hemligt och jag hävdar att kärnfrågan därför kvarstår. Staten kan granska medborgarna i hemlighet. Medborgarna kan inte granska granskaren.

Vissa saker måste vara hemliga. FRA och Säpo kan ju inte granskas offentligt. Vill jag i och med det ha bort dem, frågar Sofia? Det vill jag inte. Men jag vill inte heller ge dem för mycket makt. Och där är vi överrens. Sofia anser att FRA måste agera under noggrann kontroll och att det är just därför den nya lagen är nödvändig. Syftet med lagen är bl.a. att skydda medborgarnas rättigheter. Jag berättar att många motståndare till lagen faktiskt håller med om lagens goda syfte. Det man reagerar på dess negativa konsekvenser i form av en fantastisk utvidgning av icke offentlig makt. I min mening är det helt oacceptabelt och där går våra åsikter tyvärr isär. Sofia tycker att en bra balans har uppnåtts och att den spaning som är beslutad är motiverad av de yttre hot vi ser idag. Jag sänder en tanke till Lena Halldenius artikel i SvD med titeln "Rädslan som det politisk normala” men avstår från att debattera detta ytterligare.

Vi pratade om olika motiv för att bekämpa den nya lagen. Å ena sidan har vi de som vill lägga ned FRA helt, inte ha något Säpo och helst inte något försvar heller. Å andra sidan de som håller med om att både FRA och Säpo är nödvändiga och som vill ha ett försvar värt namnet. Sofia sa att är det lätt att ibland dra alla över en kam. Vill vi föra en bra dialog och bli tagna på allvar så är det bra att ha en tydlig profil. Jag gör reflektionen att detta säkert kan förklara en del av den arrogans från förespråkare som gjort många seriösa motståndare frustrerade.

Jag får frågan vilket alternativ jag kan se som ger acceptabla konsekvenser? Mitt svar är att man måste riva upp nuvarande beslut och sedan göra en förutsättningslös utredning för att ta fram vad kraven egentligen är. En utredning som inte drivs på av tjänstemän från FRA. Att detta skulle vara fallet idag reagerar Sofia på. Hon tycker att lagen är en politisk produkt med rötter hos Socialdemokraterna och Thomas Boström, men att den nu förbättrats för att bättre tillvarata individens rättigheter.

Själv anser jag att militär och polisiär verksamhet ska hållas isär. Polisen ska spana på brottslingar. Avlyssning ska ske vid brottsmisstanke och regleras i domstol. Militären ska spana på militära mål och inte på svenska folkets privata sfär på internet. Idag har man inte presenterat en enda utredning som påvisar att man kommer åt terrorism genom dylik spaning. Experter på området hävdar tvärtom motsatsen.

Jag berättade för Sofia om de stora mängder trafikdata som kommer att ge möjlighet för FRA att bygga sociogram och att maskinellt söka fram avvikande beteenden eller kända mönster. Sofia ville inte riktigt ta det på allvar. Hon skrattade och sa att de inte sysslar med sånt alls. Det handlar ju om spaning på yttre hot. Men, om så är fallet, varför samlar FRA in all trafikdata? Vi är många som tror att maskinell analys av trafikdata är en av kärnverksamheterna. Man söker kontinuerligt efter individer eller grupperingar som uppvisar visst typ av beteende. Det känns som ett intelligent sätt att använda modern teknologi för underrättelseverksamhet. Produkten av en sådan analys är nog också en mycket attraktiv handelsvara. Det kan dock inte vara försvarbart i ett rättssamhälle. Det spelar ingen roll om det sker maskinellt.

Jag nämnde Mark Klamberg, doktorand i folkrätt som har blivit känd genom sitt jättearbete med att reda ut termer och begrepp kring den nya lagen. Sofia kände inte till honom.

Som tekniker har jag mycket svårt att se hur den föreslagna specialdomstolen ska fungera rent praktiskt och jag uttryckte därför mitt tvivel om dess funktion. Man baserar domstolens agerande på ”trafikstråk”. En term som inte närmare definierats och som ingen teknisk expertis tycks förstå. Tankar från roten har tagit fram tänkbara förklaringar.

Jag pratade lite om min övertygelse att krig föds av rädsla, okunskap och desinformation. Ofta med pengar och religion som drivande krafter. Sofia fyllde i med miljöpåverkan och brist på naturresurser. Vi var helt överrens om att ett internet där åsiktsutbytet kan flyta fritt hämmar dessa krafter och främjar ett fredligt klimat. Jag framförde farhågor om att vi kommer att förändra vårat beteende om vi känner oss övervakade. Samtalet gled här även över på den föreslagna IPRED lagen. Sofia var inte nöjd med dess nuvarande utformning och ansåg att det fanns mycket jobb kvar.

Riksdagssvar.se

Jag berättade kort om bakgrunden till riksdagssvar.se. Att vi är ett gäng som träffats i bloggar och nu vill känna riksdagsledamöterna på pulsen vad gäller deras kunskap om den nya signalspaningslagen. Framgent kanske vi vill bidra till en öppnare dialog mellan riksdag och medborgare även i andra ärenden. Sofia hade en del synpunkter:
  1. Om vi verkligen vill ha en dialog med ledamöter så måste vi vara mer raka i våra frågor. Många upplever de fem frågorna som ledande och känner att de, om de skulle svara på frågorna, går rakt in i en fälla som vi gillrat åt dem.
  2. Många ledamöter har blivit brända av debatten. Hur engagerad man än är så har alla en smärtgräns. Det är inte ovanligt med emailfilter som tar bort allting som har med FRA i texten.
  3. Vi måste förstå hur partierna är sammansatta och hur de arbetar. Alla kan inte vara experter på allting. Man delegerar ansvar till expertgrupper inom partierna. Vi når troligen ett bättre resultat om vi försöker få igång en dialog med den grupp som handhar just FRA frågorna i respektive parti.
  4. Vi bör vara tydligare med våra intentioner. Vem är vi, vad tycker vi, och vart vill vi komma?

Sofia kommer inte att svara på våra fem frågor även om det innebär en tumme-ned symbol i stället för en medalj framför hennes namn på riksdagssvar.se. Hon anser att enkäten är tydligt ledande och avsedda att locka fram en bild som vi redan bestämt oss för. Det är inget bra sätt att påbörja en dialog. Jag tar till mig den kritiken. Det är något vi får diskutera på riksdagssvar.se. Vad gäller medaljen så må vi ha skilda åsikter om signalspaningslagen, men medaljen, den har hon förtjänat med råge. Det främsta syftet var ju att få till stånd en dialog.

Diskussionen med Sofia får mig att inse hur nära förespråkare och motståndare till lagen kan ligga åsiktsmässigt. Det är bl.a. det som gör det så oerhört svårt. Antingen diskuterar man övergripande om offentlighetsprinciper, åsiktsfrihet, integritet, etc. eller också så djupdyker man ner i tekniska detaljer. Mycket få människor behärskar hela detta spektra och kan göra en rättvis helhetsbedömning. Min tekniska bakgrund och aversion mot ett övervakningssamhälle ger mig en självklar ståndpunkt mot lagen. Sofia, som ser det mer från en politisk och juridisk synvinkel, väljer motsatsen. Det var en mycket intressant timme men det behövs mycket mer dialog för att nå en samsyn. Ett faktum som stärker mitt incitament för fortsatt arbete med riksdagssvar.se.

Slutligen, ett stort tack till Sofia. Du tog dig tid att lyssna och bemöta mina åsikter. Jag sätter mycket stort värde på det. Jag önskar dig all lycka framgent med miljöarbetet. Jag hoppas att du får gehör för din motion om friggebodsregler för grön el. En riktigt bra idé tycker jag.

4 kommentarer:

Lars-Erick Forsgren sa...

Intressant!
En notering: Sofia A är ny i riksdagen, mycket nu. Visserligen har hon röstat ja till lagen, gissar jag (om hon inte var utkvittad), men hon har ännu inte deformerats i sådan utsträckning att hon tystnat.
Hon saknar kunskap om lagen, och det hon fått veta verkar ganska rudimentärt. Men hon lyssnade och argumenterade med öppenhet. Det var bra.

Samtidigt visar det ett (flera) problem med dagens system. I riksdagen är de översköljda av frågor, o de varken kan eller vill sätta sig in i alla. Litar på varandra, vilket kan leda fel.
Riksdagen borde alltså slippa en massa frågor, som läggs på andra (lägre?) nivåer.
Det skulle också - rimligen - leda till att det växer fram en annan typ av politiker, sådana som kan o vill ta ställning till viktiga principiella frågor av vikt för demokratins fortlevnad och för medborgarnas villkor och frihet.
En del av de sociala ingenjörerna, spec de som älskar mindre frågor, kommer att rensas ut o i stället återfinnas på andra ställen.

Har jag rätt?

Lars-Erick Forsgren sa...

ops, hon är NY.

Och jämför gärna med Hans Lindblads artikel om vilka som visat civilkurage. Kanske Sofia vågat visa civilkurage om hon ägnat sig åt och satt sig in i FRA-frågan tidigare?

Idag är det livsfarligt om "fel" personer blir specialister och talespersoner. Och som vilseleder de andra...
Som t ex Johan Batong Pehrsson...

Politruck sa...

Kul att ni fick bra kontakt.

Sofias Arkelstens kommentarer till våra frågor var intressanta, även om jag bara delvis håller med henne.

1. Det största problemet med våra frågor som jag kan se är att en liberalt orienterad människa vill ge andra svar än de som behövs för att motivera FRA-lagarna. Lite lätt retoriskt undrar jag vilka frågor vi borde ha ställt?!

2. Jag förstår Sofia Arkelsten helt och fullt när hon säger att många riksdagsledmöter har blivit brända av debatten. Jag vet att det förekommit mordhot, vilket naturligtvis är lika tragiskt som det är fel. Och så har vi Expressens mailbombarkampanj... suck.

3. Jag tror att regeringen (men även socialdemokraterna) i stort sett har låtit försvarsutskottet sätta partilinjen i denna fråga eftersom det normalt sett är där expertisen finns i frågor som denna.
Men FRA-frågan har också bäring på många andra viktiga områden, så i just detta fall så är det arbetssättet farligt. Det är därför det är viktigt att personer som Sofia Arkelsten funderar över om det ändå inte betyder något att staten tilltvingar sig kontroll över medborgarnas kommunikation.


mvh /Jan Garefelt

disa sa...

168MOTEL,臻愛,依蝶,東楓,桂林,水漾,開漳聖王廟,天池檜谷,長青祠,仙溪,不老溫泉,城隍廟,皮影戲,荖濃溪,觀音山,中山公園,壽天宮,寶來溫泉,石洞溫泉,月世界,太陽谷,大世界,靖王墓,橋頭糖廠,大瀑布,大鬼湖,小鬼湖內門,南海紫竹寺,錫安山,雞冠山,新養女湖,旗山老街,文物館,運動公園,穎達生態農場,歷史展示區,鵝鑾鼻,高爾夫球場,保力林場,四重溪,森林遊樂區,台鳳高爾夫球,蛤板灣沙灘,沙馬基島,社頂自然公園,八大森林樂園,佳樂水,龍鑾潭,白水泉瀑布,曹公祠,竹林,岩玄華山文化院,桃源溫泉,鳳儀書院,世紀大峽谷,海洋生物館,森林遊樂區,關山落日,南灣海水浴場,後壁湖,烏石鼻海岸線,海灣風景區,國家步道,阿里史冷泉,頭城老街,澳花瀑布,石觀音寺,大溪漁港,東澳灣,溫泉公園